ledarkrönikaLedare
Det räcker inte med tuffare rättspolitik, det krävs också bättre förebilder och normer för att de kriminella ska förlora sin makt.
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen.Kristianstadsbladets politiska etikett är liberal.
Öppna bild i helskärmsläge Bild: Tim Hales
Annons
Ingen har blivit ihjälskjuten i Sverige under januari. Det är den första månaden utan en dödsskjutning på närmare åtta år. En god nyhet alltså.
Men det är samtidigt förryckt – massor av mord med handeldvapen borde inte vara det normala.
Enligt kriminologen Manne Gerell beror minskningen troligtvis på att polisen har tagit många av gängtopparna utomlands: ”De har drivit och finansierat många av de konflikter som har rasat i Sverige.”
Annons
Omstöpningen av rättspolitiken har gett effekt. Fler poliser med större befogenheter och större fokus på brottsoffer spelar stor roll för att hejda de senaste årens förfärliga våldsspiral där allt yngre barn har rekryterats som torpeder.
Annons
Men frågan är om bara hårdare tag räcker. Och då tänker jag inte bara på det som i dagligt tal kallas för förebyggande arbete: fler fritidsgårdar, fotbollsklubbar, bättre boendestandard och så vidare. De utanförskapsområden som brukar pekas ut som plantbäddar för brottslingar är långt mycket bättre materiellt sett än i motsvarande kvarter i de allra flesta andra länder. ”Fattiga” i Sverige har det betydligt bättre ställt än fattiga i andra OECD-länder.
Gängen lyckas också locka till sig barn och ungdomar från mer välbärgade områden. Man kan därför inte bara förklara det ökade våldet, allt längre ner i åldrarna, med bara socioekonomiska faktorer.
I stället måste man titta på vad som ger hög social status i vissa kretsar idag, nämligen lyxkonsumtion.
Något är grundläggande fel när många ungdomar suktar så mycket efter märkesprylar att de är beredda att mörda. Att det är coolt att visa upp svindyra kläder, smycken och bilar – som alla begriper inte kommer från laglig verksamhet.
Dessa värderingar, som premierar brott istället för moral och laglydighet, är farliga. Dels naturligtvis för att de mest våldsamma förstör andra människors liv, dels för att de undergräver hela samhällets strävan efter hederligt arbete och respektfullt samarbete.
Annons
Annons
Något är grundläggande fel när många ungdomar suktar så mycket efter märkesprylar att de är beredda att mörda.
Vågar vi inte prata om de dåliga normer som närs bland unga och kriminella kommer vi aldrig att komma till rätta fullt ut med de senaste årens dödliga våld. Det handlar om att kritisera budskap i gangsterrap, men också att problematisera att Bianca Ingrossos lyxsemesterresor med privatjet till Thailand onyanserat lyfts fram av etablerade tidningar och tv-kanaler.
Och att granska hur inflytelserika influencersm som exempelvis Jocke och Jonna, beter sig mot vänner och släktingar.
I min bok är de inga goda förebilder. Onödigt dyra märkesprylar, ”skönhetsoperationer” på unga redan vackra kroppar, taskiga pranks (spratt) och oärligt förtjänade pengar borde inte vara det unga eftersträvar.
